Man lär sig tydligen aldrig!
Alltså att vakna till snöslasket imorse var lite som att få en knytnäve i nyllet.
Jag vet att det är april och att vädret har en tendens till att ha humörsvängningar.
Men dom två senaste strålande dagarna gav mig allt för mycket hopp om en närstående härlig vår.
Ack som jag skulle behöva den D-vitamin bootsen, men men!
Med det soliga vädret i minnet satt jag igår och planerade för en härlig utflykt med tjejerna.
Det finns en kanonsida på FB där en tjej skriver om olika utflykter omkring Falkenberg, och en av dom var till Sibbarp och äventyrskogen.
Så efter det stora nederlaget av att se det där vita fula slaskiga slasket som föll och mest bara blev regn på backen så tog jag mig iväg med barnen till affären för att handla lite korv att grilla och sen vidare.
Väl framme så ser jag att Holly inte har vantar, så jag frågar henne vart dom är.
Jag har inga med mig blev svaret...
Alltså låt mig inflika att jag vart mamma i 5,5 år snart och kommer fortfarande inte ihåg att dubbelkolla att barnet faktiskt lyckats få mig sig dom mest viktiga plaggen. Way to go mama bear!
Med 1 tapper grad och kall vind så kände man ju direkt hur modet föll om man säger så.
Vi letade oss in mot grillplatsen där det finns en stor tippi ( tror jag dom kallar det) själv säger jag kåta.
Holly var lyrisk och Emmy somnade till precis lagom för korvgrillningen, så hon fick sova ute i vagnen medans jag försökte få till någon eld och underhålla en 5 åring som tröttnar innan hon blivit intresserad.
Så efter ljumma råa korvar, bullar och festis så började fingrarna bli för kalla så vi åkte hem igen.
Men allt som allt var det en väldigt mysig tur, nästa gång ska vi ha med handskar om det behövs och även utforska skogen.


Kommentarer
Trackback